Now ther's no turning back

Nu har jag lämnat in uppgiften ändå.
Jag vet inte om jag ska pusta ut eller bli orolig, jag väljer nog det första alternativet.
Jag har gjort vad jag har kunnat, det var inte bara en svår uppgift, det var lite av en tolkningsfråga också.
Hon är lite klurig våran samhällslärare, men det är nog ganska lärorikt det också.

Jag ska nog bara ta det lugnt resten av kvällen. Jag behöver krafter tills morgondagens verkstadstid.
Om jag blir klar med blomringen så finns det ingen tvekan om jag klarar av collielåset - en i klassen blev klar idag. Jag blir nog lite avis/ imponerad /prestationsmotiverad, eller prestationspåverkad ändå, även om det är ens eget ansvar att prestera och jobba i skolan.
Jävla skit att vara sjuk, man missar så mycket.

Men jag känner det, nu när jag klarat av ytterligare ett skolarbete - jag är på bättringsvägen :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0